Det här är en sån där dag som jag också skulle vilja radera ur mitt liv.
Jag är less på Skellefteå.
Inte just detta Skellefteå, men faktum att det är samma gator jag vandrar varje dag. Samma hus jag ser för 1000 gången och inga nya intryck. Jag är inte less på att det är dåliga uteställen i Skellefteå för jag har faktiskt fantastiskt roligt, jag är less på att det står samma vakter och samma människor. Jag kan inte gå ut en kväll och slå klackarna i taket och gå ut nästa dag utan att någon visste att det var jag. Jag vill vara anonym. Jag vet att det inte kommer bli bättre i någon annan stad. Jo kanske för ett litet tag.
Men just nu måste jag bort för ett litet tag. Det äter upp mig. Man kommer aldrig få ge ett eget intryck av sig själv för ens historia jagar en. Jag längtar nu till Indien, där ingen jävel kan veta vem man är eller dömer en.
Det kommer bli nyttigt för mig. Fara i ett främmande land i en bunt månader själv och bara ladda upp sig igen för att komma hem till Skellefteå slå klackarna i taket och inte bry sig.
För nu äter ju ens ångest upp än.
2 månader till gömmer jag mig innanför skolans väggar, skrubbens väggar och träningsalens väggar. Inga andra väggar. Inte balzacs väggar, inte Cks väggar. Är less less less.
Det finns alltid folk som har det så jävla mycket värre, försöker intala mig det varenda gång man är bitter.